Det är du som avgör. Om du tycker att det är ett problem är det ju ett problem för dig. Inget är för litet eller för stort att ta upp i en psykoterapi. Däremot är det inte alltid lämpligt att påbörja en psykoterapi. Det beror på vilka problem du har och hur ditt liv ser ut just nu. Det är bl.a. därför vi har intervjun.

Hur går det till? Ligger man ner? Får man göra övningar? Får man "hemläxor"? Får man slå på saker om man är arg?

Man sitter vanligen i varsin fåtölj och talar med varandra. Om det känns okey för dig kan du ligga ned. Terapeuten sitter då i en fåtölj bakom dig. Det förekommer inga övningar, inga hemläxor, inga iscensatta vredesutbrott då man slår på kuddar, inga rollspel etc etc...

Vad skiljer i behandlingen mellan om man man har t.ex. panikångest eller om man har depression, eller om man lider av något annat?

Egentligen ingenting. Vi utgår från dig och dina problem. Samma "symtom" kan ha olika innehåll och mening. Det finns inga scheman, och ju mer jag arbetat desto mer blir jag övertygad om detta. Däremot kan det finnas likheter mellan människor med samma "symtom", men det är inte samma sak som scheman och "manualer".

Hur länge går man i psykoterapi?

Det varierar, allt ifrån några månader till flera år. Det tar tid att förändra något som oftast byggts upp under flera år.

Blir inte det dyrt?

Jo. Att gå i psykoterapi innebär en påtaglig utgift, men det handlar också om prioritering. Vad är egentligen viktigt i livet? Dessutom; även om man bara skulle se till ekonomin, och detta över en längre tid tror jag det skulle visa sig vara "lönsamt" att ha gått i terapi, även om jag inte riktigt tycker om det sättet att se på det. Vad "kostar" det att vara olycklig eller "tom", vad tröstar jag mig med i form av att ofta behöva "fylla", "trösta" mig med mat, sprit, saker? Måste jag ha en ny mobil, plasmaskärm, etc? Jag menar inte att det behöver vara fel i sig med något av exemplen ovan, men betydligt mer av konsumtion än vad vi uppfattar medvetet fyller andra funktioner än vad vi tror.

Men om jag nu helt enkelt inte har råd, men ändå vill gå?

Då kan man ta längre avbrott vid jul eller under sommaren. I vissa fall kan man också glesa ut besöken som en temporär lösning till kanske varannan vecka. Mer sällan än så bör man inte gå, då är det bättre att avsluta en terapi, eller göra ett längre uppehåll.

Vad skiljer denna från "Kognitiv psykoterapi", kognitiv beteendeterapi"?

"Kognitiv (beteede-)terapi" ser känslor, tankar och handlingar som "felinlärningar". Under en kortare period med ett mindre antal sessioner arbetar terapeut och patient med att förändra dessa. Jag uppfattar det som att på ett intelligent sätt "ta sig i kragen". Vi arbetar inte så. På ett plan finns det likheter mellan de olika sätten att se på människan, men vi har en annan syn på vad det är att vara människa.

Jag har psykosomatiska besvär, kan du hjälpa mig med det?

Om du verkligen har det är det mycket möjligt att psykoterapi kan påverka dessa. Men du bör alltid kontakta en läkare för att få det utrett. Jag arbetar aldrig med utgångspunkt i kroppsliga besvär.

Blir man bra? Fungerar det?

Av de som gått minst en termin (motsvarande runt 20 sessioner) säger runt 90 % att de mår bättre. Givetvis passar det inte alla, men de slutar då tidigare, ibland redan efter intervjuerna. Som du märker blir det svårt att svara på frågan, de som slutar blir ju inte hjälpta. Eller omvänt; de som inte tycker att det hjälper slutar.

Om man börjar i psykoterapi och inte tycker det ger någonting då?

Då talar vi om det. Ibland väljer patienten att fortsätta, ibland inte. Oavsett skäl kan man sluta när som helst, man bör dock meddela det minst en vecka i förväg.

Är det här alternativmedicin? New age?

Psykodynamiskt/psykoanalytiskt orienterad psykoterapi har praktiserats i över 100 år, och med goda resultat. Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att psykoterapi har god effekt. Samtidigt kan det inte förnekas att denna form av psykoterapi har andra övertoner, vilket också är dess styrka.

Är psykodynamisk terapi detsamma som psykoterapi?

Psykodynamisk/psykoanalytisk terapi är en delmängd av psykoterapi. Med Psykoterapi menas egentligen bara att behandla ett problem med psykologi. De vanligaste inriktningarna i Sverige i dag är psykodynamisk och kognitiv psykoterapi. Därutöver finns en mängd olika, mer eller mindre seriösa inriktningar.

Jag har hört talas om terapeuter som sitter moltysta. Det blir ju som att prata med en vägg. Får man stöd av dig? Driver du terapin framåt eller måste man själv komma på vad man ska säga?

Förhoppningsvis blir det inte som att tala med en vägg. Psykoterapi är ett samtal, inte en monolog eller muntligt framförande. De flesta tycker att det stundtals kan vara jobbigt att prata, men det brukar gå över. Du driver terapin framåt - terapin är inte till för terapeuten - men jag "hjälper till" ibland.

Har det någon betydelse om terapeuten är man eller kvinna?

Oftast inte. Det är nog mer skillnad mellan terapeuter inom könen än mellan dom.

Är det svårt att gå i psykoterapi?

Svårt är nog inte rätt ord. Däremot är det vanligt att man upplever det som spännande, tungt, farligt, som en lättnad eller som pressande. Hur man upplever det varierar också mycket över tid.

Jag har relationsproblem, både inom familjen och med mina vänner. Jag vill komma underfund med varför i en psykoterapi. Kan man göra det utan att blanda in någon annan person? (Dom behöver ju inte veta.)

Det kan man oftast se, eller åtminstone bli lite klokare på. Vi blandar aldrig in någon annan person, se tystnadsplikt.

Jag vågar inte ringa. Kan du svara på mejl?

Nej, tyvärr. Det är viktigt att tala med någon, till och med om saker som känns rent "praktiska". Jag vet att en del terapeuter har någon sorts "mail-rådgivning" eller web-baserad "självhjälp", men detta är inte "coaching". Det finns någonting i mötet mellan patient och terapeut som är mycket viktigt, och utan möte ingen förändring. Så ser vi i alla fall på det.

Kan en depression som kommer varje höst och vår botas med psykoterapi? Jag blir bättre efter ett par tre månader, men det är jobbigt när det pågår.

Saker har betydelse. Vår och höst betyder olika saker för olika människor. Vi påverkas givetvis också av biologiska faktorer. Det går inte att svara på den frågan enkelt.

Min mamma dricker vin, mycket vin, varje dag. Jag tror att hon försöker komma ifrån sin depression. Jag har försökt prata med henne om psykoterapi, men hon slår bort det varje gång. Hur ska jag bära mig åt för att få henne att söka hjälp?

Du får försöka visa henne på den möjligheten. Men hon måste välja själv. Oftast är det bäst om hon inte blir "tvingad" till en terapeut.

Jag har panikångest och får mediciner av mot det. Kan man gå i en terapi samtidigt som man äter medicin?

Det är väldigt olika. Det behöver inte vara ett problem, men det kan försvåra en terapi. Å andra sidan kan man också ha svårt att gå i terapi utan hjälp av mediciner. Det vanligaste är nog i alla fall att det totalt sett inte är något allvarligt problem.